För dig som funderar på att köpa en egen kajak finns det en rad saker att tänka på. En kunnig och duktig kajakhandlare kommer att kunna guida dig rätt, men det finns några saker som man kan tänka igenom innan man beger sig till kajakaffären. 


Det första och viktigaste är att du ska sitta bra i din kajak. Här finns inga andra genvägar än att testa – och vår rekommendation är att testa din tilltänkta kajak ordentligt i vattnet. Det kan kännas väldigt bra under ett par minuter på golvet i en butik, men det är först efter en halvtimme, eller kanske en timme i vattnet som man verkligen vet om det är något som ”skaver”. Så se till att få testa din tilltänkta kajak ordentligt innan du slår till. 


Sedan är det bra att känna till att välja en kajaktyp är att kompromissa – det inser man när man ägt några olika kajaker. Vi tänkte här beskriva några av de grundläggande karaktärerna som havskajaker har och de kompromisser som man bör tänka igenom innan man zoomar in på vilken kajak som kan vara lämplig att testa för just dig. 


Material

Lite förenklat kan man säga att det finns två grundtyper av material för havskajaker, plast eller kompositmaterial (t.ex. glasfiber) och dessa har sina för och nackdelar som vi sammanfattar nedan.


Plast vs Glasfiber/komposit

Fördelarna med en kajak av plast är att den är billigare att tillverka/köpa, det finns ett stort utbud av modeller samt att den är relativt stöttålig. Fördelarna med en kajak i komposit är att dom generellt är lättare, mer styva (påverkar effektiviteten/farten), har slätare yta (lägre friktion/mindre vattenmotstånd), tål sol lite bättre och är enklare att reparera om dom går sönder. 


Finare komposit (t.ex. kolfiber) förstärker generellt fördelarna jämfört med plast, även om skillnaderna mellan t.ex. en modell tillverkad i glasfiber eller kolfiber ibland inte är så stora (det kan skilja 8-10 kg mellan en modell i plast jämfört med samma modell i glasfiber – medan det för samma modell i kolfiber, eller förstärkt med kolfiber, kanske bara skiljer något kg eller två mot glasfiber) – men priset är ofta betydligt högre.  


Skrovform

Hur kajaken är designad är ju grunden för ur den fungerar. Vad ska du använda kajaken till? Den frågan kommer du garanterat få om du går in i en kajakbutik och det kan vara värt att veta vad du prioriterar innan du står där.


Vill du kunna packa mycket eller vill du ha en lätthanterlig och smidig kajak? Vill du ha en kajak som är stabil att kliva ner i och sitta i på plattvatten, eller vill du ha en som du kan hantera i lite stökigare vatten? Vill du komma så snabbt fram som det är möjligt eller vill du ha en kajak som är lätt att svänga runt snabbt i stökiga vätten? I vilka förhållanden vill du vara snabb i din kajak, plattvatten eller i stökiga förhållanden? 


Skrovform stabilitet

Formen på kajakens undersida avgör helt dess egenskaper. En egenskap som ofta väger tungt, framförallt kanske när man köper sin första kajak, är dess stabilitet. En bredare kajak är generellt stabilare än en smalare kajak. En kajak som känns lite instabil tom kan kännas mycket stabil när den är packad med campingutrustning. Frånsett bredden på kajaken så blir det här med stabilitet dessvärre ett ganska komplicerat område och man brukar dela in stabiliteten hos en kajak i ”initialstabilitet” (hur lätt det är att hålla kajaken helt platt på vattnet) och ”slutstabilitet” (hur mycket kajaken ”håller emot” när den tippas åt sidan, innan den slår runt). För en person som sätter sig i en kajak för första gången kommer initialstabiliteten kännas av direkt och en kajak med hög initialstabilitet känns tryggare att paddla. När man fått lite erfarenhet så brukar det bli relativt viktigare vilken slutstabilitet kajaken har. Detta beror mestadels på att man, när man utvecklas i sin paddling, mer och mer kommer att utnyttja kajakens egenskaper när den är lutad (brukar kallas att man ”kantar” båten). En egenskap som upplevs som väldigt positiv när man köper kajaken (t.ex. en väldigt initialstabil kajak), kan efter ett tag vara en begränsande faktor (om kajaken t.ex. är väldigt flatbottnad kan det krävas väldigt mycket för att kanta den, det är alltså svårt att svänga den effektivt). En annan aspekt som är svår att utvärdera är hur hanterbar kajaken är i stökigt vatten. I stora vågor kan en kajak som är väldigt stabil i platt vatten vara svårare att hålla på rätt köl än en kajak som känns rankare i platt vatten. 


Skrovform – fart & manövrering

Om man är ute efter fart kan man titta på hur en tävlingskajak ser ut. Dom är väldigt smala, helt runda undertill och har en lång rak köllinje (inte bananformad, vilket brukar kallas ”rocker”). Dessa kajaker har låg stabilitet (både initial och slut) och är bäst på att ”paddlas snabbt och rakt fram” (dom är svårare att snabbt ändra riktning på). För att göra den mer manövreringsbar ändras skrovformen. Detta görs dels genom att skapa slag (skarpa eller runda) på kajaken, men även genom att göra den mer ”bananformad”, en större ”rocker”. Ökad bredd, slag, platt botten och rocker påverkar alla kajakens fart negativt – vi är alltså inne på kompromisser. En annan aspekt som påverkar kajakens fart är dess längd. En längre kajak har generellt en högre maxfart än en kortare (men kan samtidigt vara tyngre och kräva mer energi att få upp i fart eller att driva i låg fart). 


Skrovform – Roder eller skädda

Det finns flera sätt att styra/manövrera en kajak. De flesta kajaker är konstruerade på ett sånt sätt att dom går att styra med bara kroppstyngd och olika paddeltag. Vindens påverkan på kajaken gör dock att merparten av alla kajaker har antingen en skädda (en skiva som fälls ner i akterna på kajaken) eller ett roder (som man styr med fötterna). Anledningen till detta är att alla kajaker tenderar att styra upp emot vinden när den har framfart och vinden kommer från sidan (komplext fenomen som har att göra med att vinden påverkar aktern mer än fören då det är mer turbulent vatten där). Skäddan eller rodret kan då fällas ner för att ”sätta fast” aktern bättre i vattnet och låta kajaken behålla riktningen trots vinden från sidan. 


En kajak som är försedd med roder kan alltid styras med rodret. Att svänga med rodret innebär dock alltid att man ökar friktionen och det är inte alltid det mest effektiva sättet att styra sin kajak. Det finns också en risk att en paddlare som alltid använder rodret har en asymmetrisk paddling som kompenseras av ett roderutslag (man ligger alltså och ”bromsar” lite hela tiden). Om kajaken är konstruerad för att kunna styras utan roder bör man eftersträva att paddla med rodret uppfällt när det är möjligt. Vissa kajaker (t.ex. tävlingskajaker) är väldigt svåra att styra utan roder och dessa brukar ha fasta roder som alltid sitter under båten och inte går att fälla upp och ner. 


Skrovets ovansida (däcket)

Det mesta av det vi pratat om hittills har haft att göra med undersidan av kajaken. Hur skrovets ovansida ser ut är också viktigt för dess egenskaper. Mer ”kajak” ovanför vattnet (vi kallar det här för enkelhetens skull för en hög kajak) betyder att man får plats att packa mer i kajaken och det brukar vara mer plats för benen i sittbrunnen. Det betyder också att det finns mer kajak som kan hålla emot när man kantar kajaken (slutstabiliteten påverkas). Dessa egenskaper är ju generellt positiva, men som allt som har med kajakdesign att göra finns det även en baksida. En högre kajak blir tyngre, vilket innebär lite mer kraft att driva samt att hantera (svårare/jobbigare att svänga runt). En högre kajak är också vindkänsligare och kräver mer skädda / roder än en lägre kajak. En högre kajak innebär också att din paddel har en annan vinkel mot vattnet när du parerar kajaken i högre sjö (man brukar kalla detta för lägre stöd) vilket kan göra kajaken mer svårhanterad i stökigt vatten. Ytterligare en aspekt är att en hög kajak är svårare att rolla och ta sig upp i om man har kapsejsat och tvingats kliva ut sittbrunnen ute på vattnet. 


Sitthöjd

En annan detalj som ofta förbises är vilken sitthöjd man har i kajaken. Att ändra sitthöjden bara ett par cm kan göra att kajaken känns helt annorlunda.  Att sitta lågt (vissa kajaker saknar helt kajaksits och man sitter direkt på skrovet) gör att man får lägre tyngdpunkt och kajaken blir stabilare. Samtidigt kommer du att ha fötterna relativt högre upp vilket kan upplevas som obekvämt om man inte har tillräcklig rörlighet. Om man sitter högre upp finns dock förutsättningar för en bättre och effektivare paddelteknik. 


Annan utrustning

Paddlar

Att välja paddel är en hel vetenskap i sig. I grunden finns det tre olika typer av paddlar som alla har sina för och nackdelar. Nedan beskriver vi kortfattat de olika paddeltyperna och dess för och nackdelar – men rent generellt så är det viktigt att du skaffar dig en paddel som har rätt längd för dig och din båt (en bredare kajak kräver lite längre paddel). Många paddlar är delbara och kan justeras i längd.


Europaddel

Detta är den mest vanligt förekommande paddeltypen, med nästan helt platta paddelblad. Europaddeln kommer bäst till sin rätt vid teknisk paddling, och är optimal vid t.ex. forspaddling eller kajakslalom. Dessa finns i kolfiber, glasfiber, aluminium, nylon och plastblandningar och i alla prisklasser. Det förekommer också en stor variation vad gäller storleken på bladen. Ett större blad är designat för mer kraftfull paddling med högre paddelföring och mindre blad för den längre skärgårdsturen med mindre kraft per paddeltag och en lägre paddelföring. Modellen finns också med fast skaft (och då förutbestämd vinkel mellan bladen) eller delbar så att du kan justera längd och vinkel mellan paddelblad. 


Grönlandspaddel

Grönlandspaddeln (paddlar du med en pinne har man fått höra från oinitierade personer några gånger) är ganska ovanlig och finns inte hos alla kajakhandlare. Den är den effektivaste paddeln vid långpaddling och används oftast när man rollar kajaken. Man kan effektivt paddla med en väldigt låg paddelföring vilket sparar på axlar och upplevs av många som trygg i stökigt vatten då man alltid vet var man har bladen (man håller så att man känner det). Dessa finns i kolfiber och i trä och är oftast ganska dyra, i jämförelse med europaddlar i de lägre prisklasserna. Går också att få som delbara. 


Vingpaddel

Vingpaddeln är utformad lite som en skopa och är designad för att paddla fort rakt fram. Detta är paddeltypen som används vid tävlingar där det ska gå fort och den är svårare att använda vid teknisk paddling (svängar och rollar). Förekommer nästan uteslutande i kolfiber och är relativt dyra i jämförelse med europaddlar. 


Kapell

Ett kapell håller vattnet ute från sittbrunnen. Nylon eller cordura-kapell är statiska och generellt inte lika tighta och täta som ett kapell i neopren. I princip bör man alltid använda kapell vid paddling i havskajak (kanske inte om det är stiltje i badvänligt vatten nära land), då kajakens egenskaper påverkas mycket av att det blir vatten i sittbrunnen (kajaken blir lätt väldigt rank). 


Flytväst

Kanske den viktigaste säkerhetsutrustning du har. Flytvästar designade för paddling (egentligen flythjälpmedel, till skillnad från räddningsvästar) är kortare än många andra västar för att inte ligga mot sittbruns-sargen och brukar ha en del fickor (vilket kan vara praktiskt då det är svårt att komma åt utrustning när man sitter i kajaken). Den ska naturligtvis vara bekväm och inte hindra dig vid paddling och att välja en väst i någon stark signalfärg är bra om du hamnar i vattnet. 


Synlighet & Ljud

Reflexer och en visselpipa är andra bra detaljer. Likaså belysning vid mörkerpaddling.